Personlig assistans skapar tiotusentals jobb som ger mycket intäkter till staten

Med tanke på Jönköpings-Postens hårda angrepp i fredags är det tid att i den här bloggen börja granska kritikernas främsta argument mot personlig assistans - det kostar för mycket pengar...

Följande uträkningar  bygger på  perioden 2002-2012. Uträkningen av skatteintäkterna är inte exakt, då skulle vi behöva hjälp av nationalekonomer men det går ändå att göra en ganska rimlig beräkning då man vet nivån på inkomstskatt och arbetsgivareavgifter. S.k. "dynamiska effekter"på samhällsekonomin när jobb skapas behöver man hjälp av nationalekonomer för att räkna på och är således inte inkluderat.

År	Total bruttokostnad i miljoner kr
2002	9767
2003	11165
2004	12748
2005	14335
2006	16095
2007	18171
2008	19858
2009	21753
2010	23188
2011	24286
2012	25915

Källa:Assistanskoll www.assistanskoll.se

Bruttosumma = ca 197,2  miljarder kr som stat och kommun betalat ut i assistansersättning 2002-2012. Det är mycket pengar.

Men vi vet ju alla att den överlägset största delen av en assistansanordnares kostnad är lön till assistenterna och på bruttolönen ska både inkomstskatt och sociala avgifter betalas. Därtill kommer 6-7 % av lönesumman till avtalsförsäkringar som dock inte går in i statsbudgeten eller allmänna pensionssystemet.

Enligt Försäkringskassans riktlinjer ska 87 % av utgifterna bestå av lönekostnader + avtalsförsäkringar, ca 22,5 miljarder kr(, alltså  ungefär 80 % går till lön + sociala avgifter/arbetsgivareavgifter = ca 20,7 miljarder kr år 2012.

Hur mycket skatteintäkter ger detta till staten? En total lönekostnad, inklusive sociala avgifter på 20,7 miljarder  motsvarar en bruttolönkostnad på drygt 15,7 miljarder kr. På detta betalar assistententerna ca 30 % i inkomstskatt och arbetsgivaren 31,4 % i arbetsgivaravgifter, vilket ger ca 9,6 miljarder kr till staten. Emellertid betalar också assistenterna skatt på sin konsumtion (moms) som utan tvekan  ger miljardintäkter till staten. Jag räknar ändå relativt lågt här 2 miljarder kr år 2012 (den allmänna momssatsen är ju 25 %). 

Staten har alltså fått tillbaka  11,6 miljarder kr = 44,8  % av bruttosumman. Nettokostnaden, den VERKLIGA kostnaden för stat och kommuner år 2012 blir därmed 14,3 miljarder kr.

Riktigt intressant blir det om vi summerar alla skatteintäkter perioden 2002-2012. 44,8 % av 197,2 miljarder kr = 88,3 miljarder kr till staten i olika skatteintäkter! Och då är troligen momsintäkterna klart högre än det jag anger. Därtill kommer alltså även de pengar som betalats in via avtalsförsäkringarna under denna tid, åtskilliga miljarder kr.

Vad får vi då för 88 miljarder kr? Beroende på hur staten väljer att spendera pengarna så finansierar 88 miljarder kr t.ex:

·        Alla barnbidrag i drygt 3,5 år - kostnad 23,4 miljarder kr 2009

·        Grundskolan under drygt 1 år - brutto kostnad 83,4 miljarder kr  2011

·        Gymnasieskolan ca 2,5 år - bruttokostnad 37,4 miljarder kr 2012

Källor Försäkringskassan och Skolverket

Slutsats. Assistansreformen är inte en reform som bara leder till utgifter för staten, den ger också mycket intäkter till staten. Något kritikerna (medvetet eller omedvetet)  aldrig nämner. Med andra ord, den är inte alls så dyr som kritikerna hävdar.

Bakom alla dessa siffror finns också ett stort antal människor. Hur många personer är sysselsatta i assistansbranschen? Enligt Stil jobbar ca 80 000 personer som personliga assistenter, avrundat går det därmed ungefär 4 assistenter/brukare. Att avskaffa assistansreformen skulle alltså innebära att väldigt många blir arbetslösa. Och arbetslösheten kostar oerhört mycket pengar.

Utöver det tillkommer ju många vinster för de människor som lever med assistans som inte går att mäta i kr och ören som t.ex självbestämmandet, att fullt ut kunna delta i samhällslivet och mycket annat.

Jag kommer att återkomma till hur mycket det skulle kosta staten om tiotusentals assistenter blir arbetslösa